kompost
Besökare online:

Eklundsfältets Koloniträdgårdsförening

Så lyckas du med komposten

Komposten är en del av ett kretsloppssystem där det organiska avfallet bryts ned på ett naturligt sätt av mikroorganismer (svampar och bakterier) och större organismer t ex maskar. Kompostering är ett utmärkt sätt att ta hand om överblivet hushållsavfall eller trädgårdsavfall och det bästa av allt är att du producerar din egen jord. Du hjälper även till att minska sopberget och sparar pengar genom minskade avfallskostnader.

Val av behållare

Välj en isolerad varmkompost om du tänkt kompostera animaliska matrester, som kött och fisk. Då fungerar komposteringen även på vintern.  Den bör även vara tät och har lock, så att råttor och möss inte tar sig in. Räkna med att en familj på fyra personer producerar cirka 12 liter komposterbart hushållsavfall per vecka. Behållaren bör då vara på omkring 200-400 liter. För trädgårdsavfall räcker det med en oisolerad trädgårdskompost.

 

Så här gör du:

1. Placera din kompost på en skuggig och vindskyddad plats. Gärna på en gräsmatta eller på jord.

2. Börja med ett lager av grenar, kvistar och grovt trädgårdsavfall så att luft kan komma in underifrån. Sedan lägger du ett lager med lite finare trädgårdsavfall och till sist ett lager med färdig kompost eller jord. Nu kan du lägga i ditt hushållsavfall.

3. Finfördela allt avfall och tillsätt kompostströ. Lufta komposten med luckringsstav med jämna mellanrum så håller du komposten vid liv.

4. Efter 8-10 månader har du en perfekt kompostjord som du kan använda både som jordförbättringsmedel och planteringsjord.


Små tips

  • Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten.
  • Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40 och 55 grader.
  • En god tillgång på luft är en förutsättning för en väl fungerande kompost. Komposten får absolut aldrig packas eller trampas till.


Vilken typ av avfall kan man kompostera?

  • Aska

Träaska från vedpanna, braskamin och öppenspis, men inte i för stora mängder, högst 2 dl per 100 liter kompost. Strö ut askan på gräsmattan istället, där gör den bättre nytta där den motverkar försurning och mossbildning.Undvik kol-, koks- och cigarettaska.

  • Bark

Alla typer av finfördelad bark kan läggas i komposten, bryts sakta ner på grund av sitt stora kol innehåll och bör därför blandas med t.ex. gräsklipp.

  • Barr

Alla typer av barr kan läggas i komposten, men speciellt granbarr i stora mängder kan vara farligt för vissa växter.

  • Ben

Ben kan läggas i komposten men bryts ner mycket långsamt. Mindre ben från t.ex. fågel kan köras i kompostkvarn, medan grövre ben får krossas för hand.

  • Fjäder

Fjäder innehåller en hel del kväve och passar därför bra i komposten.

  • Frukt

Frukt och bär går bra att lägga i komposten, dock måste skal från apelsiner, citroner m.fl. finfördelas för att brytas ner inom rimlig tid.

  • Grenar och kvistar

Finfördelade grenar och kvistar blandat med t.ex. gräsklipp passar utmärkt i komposten. Använd kompostkvarn, eller om du har gott om plats lägg grenarna i en hög att torka över en säsong, sen kan man mer eller mindre smula sönder dem för hand.

Källa: plantagen.se

  • Grillkol

Krossad grillkol kan man i begränsad omfattning lägga i komposten, men eftersom den praktiskt taget aldrig bryts ner så tillför den ingenting.

  • Gräsklipp

Måste blandas väl med ett mer kolrikt material. Använd hellre gräsklippet som ytkompost i trädgårdslandet där det gör bättre nytta.

  • Grästorv

Grästorvor från t. ex. gräsmattans kantskärning är perfekt att lägga i komposten om du skakar av den mesta jorden så det inte blir för kompakt.

  • Häckklipp

Lämpligt som underlag för komposten. Finfördelat går det bra att blanda med annat material i komposten om det inte är i för stora mängder.

  • Hö och halm

Måste blandas med ett kväverikt material, t.ex. färskt gräsklipp eller stallgödsel.

  • Jord

Lite trädgårdsjord gör underverk i komposten.

  • Kottar

Bryts ner sakta men luftar bra i komposten

  • Köksavfall

Kväverikt, och bland det bästa man kan lägga i komposten.

  • Latrin

Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. I regel krävs det speciellt tillstånd för att kompostera latrin.

  • Löv

Löv läggs i komposten så färska som möjligt. Gamla löv bör helst finhackas och blandas med något kväverikare material.

  • Ogräs

Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över.

  • Papper

Hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och andra liknande förpackningar kan man lägga i komposten.

  • Sjögräs och Tång

Sjögräs och tång från stranden innehåller mycket kväve och blandas lämpligen med torra löv eller sågspån. Tänk på att det stora innehållet av natrium kan vara skadligt för vissa växter.

  • Snäckskal

Krossade eller malda, men inte i några större mängder.

  • Stallgödsel

Stallgödsel gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm sågspån eller annat kolrikt material.

  • Stenmjöl

Stenmjöl innehåller mycket kisel och dessutom en mängd andra viktiga mineralämnen som bryts ner av bakterier. En mindre mängd stenmjöl kan därför utan problem läggas i komposten.

  • Sågspån

Sågspån går utmärkt att lägga i komposten, men blanda väl med annat material. Om du sågar upp ved med motorsåg tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja.

  • Tidningar

Dagstidningar rivna i strimlor eller hopknycklade, blandat med gräsklipp eller köksavfall, men aldrig i några större mängder.

  • Torv

Går bra att blanda i komposten i mindre mängder men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet.

  • Urin

Går bra att blanda i komposten men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet eller som gödning till gräsmattan.

  • Vass

Vass är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten.


Vad ska man undvika att blanda i komposten?

  • Kalk

Det är en vanlig missuppfattning att man bör kalka komposten, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak.

  • Handelsgödsel

Bör av miljöskäl undvikas.

  • Sand, sten, lera, gyttja
  • Fett

T.ex. smör och matolja i större mängder bör undvikas.

  • Salt

Kan i större mängder vara skadligt.

  • Tobaksaska och cigarettfimpar.

Innehåller tungmetaller och för växterna skadliga ämnen.

  • Dammsugarpåsar

Innehåller mycket tungmetaller.

  • Oorganiska material.

T.ex. glas, plåt, plast mm. ska inte läggas i komposten.


Läs också Koloniträdgårds förbundets rekomendationer kring kompostering


Ärenden till styrelsen (ej ekonomi)

Kontaktformulär Klicka Här!


Ärenden till Kassören (allt om ekonomi)

E-post: ekonomi@eklundsfaltet.se


Bidra eller frågor om hemsidan:

webedit@eklundsfaltet.se


Telefonkontakt: klicka här




Besökare totalt:

Kontakt

Adress

Post adress:

Eklundsfältets Koloniträdgårdsförening

Box 19060

152 26 SÖDERTÄLJE


Org: 815600-6697


Bankgiro: 712-0546

Hemsidan är producerad på one.com.Klicka här för mer info eller en egen sida.